Demokrati och välfärd
Detta är en något förkortad och redigerad version av Margareta Pettersons inledning i budgetdebatten den 18 november 2009.
Vi i det rödgröna samarbetet anser att det är viktigt att öka medborgarnas insyn i och inflytande över den kommunala verksamheten. Vi anser att det är viktigt att hushålla med de kommunala resuserna så att medborgarna får bästa möjliga verksamhet för skattepengarna. Men vi vill inte bara se för dagen utan planera så att vi får ett långsiktigt hållbart samhälle ekologiskt, ekonomiskt och socialt.
För att detta behövs något helt annat än den politik som förs av den borgerliga alliansen. Det behövs ett maktskifte, Det måste bli slut på det fundamentalistiska marknadstänkandet. Medborgarnas behov av service och inflytande ska stå i centrum.
För oss i Vänsterpartiet är demokrati det enda alternativet för att bestämma om gemensamma angelägenheter. Historien visar att alla andra hittills prövade alternativ leder fel.
I Sverige tror vi ibland att vi alltid har haft demokrati. Speciellt den kommunala demokratin påstås ha djupa rötter. Men demokratin i betydelsen allmän och lika rösträtt har funnits i mindre än 100 år. Innan dess var rösträtten beroende av kön, inkomst och förmögenhet. I kommunalvalen var rösträtten graderad. Det fanns kommuner där en person hade en majoritet av rösterna. Man såg på kommunen som ett aktiebolag och även bolag hade rösträtt. 1910 infördes en 40-gradig skala för att sedan med reformen 1918 gå över till allmän och lika rösträtt.
Jag tycker att det är bra att ha ett historiskt perspektiv för att kunna bedöma vad som händer i dag. Den borgerliga alliansen är på väg in i 1800-talet. De försöker inbilla folk att det blir större valfrihet för den enskilde om makt överförs från kommunen till privata företag! Men demokrati är inte att få gå i affären.
Om demokratin ska kunna fungera krävs jämlika villkor mellan människor. Jämlika villkor förutsätter att de ekonomiska villkoren är sådana att ingen utifrån sin ekonomiska status kan få makt över andra människor. Det ekonomiska systemet måste vara underordnat demokrati och mänskliga rättigheter.
Det är viktigt att tänka igenom vilka långsiktiga effekter beslut får. När kommunal verksamhet läggs ut på entreprenad flyttas makt från facknämnd till ett privat företag för en viss tid. S.k. avknoppning och certifiering av privata företag flyttar makt mer permanent. Båda formerna öppnar för privata företag att sko sig med hjälp av skattepengar utan att ta några personliga risker.
Vi i Vänsterpartiet menar att all skattefinansierad verksamhet som drivs på helårsbasis ska ske i kommunal regi. Brukare och personal ska ha inflytande i den dagliga verksamheten. Allas kunskap ska tas till vara. Skattefinansierad verksamhet ska vara demokratiskt styrd. Jag vill leva i en demokrati – inte i en oligarkisk rättsstat.
Vi i det rödgröna samarbetet vill utveckla och stärka demokratin. För det föreslår vi att kommunens hemsida utvecklas på ett sådant sätt att det blir enklare för medborgarna att följa den kommunala beslutsprocessen och på ett tidigt stadium vara med och påverka besluten. Vi ser också att Lokal-TV har en roll att spela för att hålla medborgarna välinformerade. Vi föreslår förbättringar som stärker föreningslivets, studieförbundens och bibliotekets roll i demokratiarbetet.
Marknadsfundamentalismen har försatt världsekonomin i en kris som påverkat även oss i Sollentuna. Arbetslösheten har ökat och skatteintäkterna minskat. I detta läge är det viktigt att säkra kvaliteten i verksamheterna genom kontinuerlig uppföljning och prioritering. Kommunen ska inte sälja ut tillgångar och verksamheter.
En ansvarsfull ekonomisk politik för kvalitet och kostnadseffektivitet förutsätter en väl utbyggd kommunal verksamhet. De med låga inkomster är mest beroende av en väl fungerande offentlig sektor. De med höga inkomster kan alltid köpa sig förbi köer.
Behovet av barnomsorg, skola, äldreomsorg och sjukvård minskar inte för att konjunkturen är dålig. Äldre och funktionhindrade som är beroende av samhällets stöd måste få uppleva livsglädje och trygghet. När svångremmen måste dras åt är det därför bättre att minska den privata konsumtionen än att försämra tillgänglighet till och kvaliten inom vård, skola och omsorg.
Huvuddelen av den kommunala budgeten går till verksamheter som rör barn och ungdomar, skröpliga äldre, missbrukare samt ekonomiskt och socialt svaga medborgare. Där vill vi i Vänsterpartiet inte göra besparingar.
Det är svårt att bedöma hur skatteunderlaget kommer att utvecklas. Sjunker arbetslösheten får det positiva konsekvenser för både utgifter och inkomster. Stiger räntan minskar antagligen skatteunderlaget eftersom vi har många nya minusmiljonärer.
Allvarliga försämringar av likviditeten väntas dessutom framöver. Samtidigt som vi behöver göra både nyinvesteringar och omfattande underhållsinvesteringar. Det är dumt att betala låg skatt och få dålig kvalitet. Det undergräver förtroendet för demokrati och offentlig sektor. Vi som är förtroendevalda ska agera för ett långsiktigt hållbart samhälle då är det viktigt att medborgarna betalar skatt för något de kan bli nöjda med. Sanningen är att god kvalitet kostar pengar.
Därför föreslog vi en skatteökning med 60 öre och fick 84 miljoner mer till skola, vård och omsorg.
Margareta Pettersson